Livet går inte riktigt som jag vill just nu. Kanske har det med vintern
att göra, men hur som helst kommer jag upp på fötter snart. Det gör
jag alltid. Det finns inget som får mig att falla så hårt att jag inte hittar
motivation att resa mig upp igen. Tur att jag är jag.

Har gått och filosoferat i takt med min iPod hela dagen. Vad vill jag med mitt liv? Jag är så ung och jag märker redan nu hur jag förstör det med fel killar, rökning och en massa annan skit som kanske inte alltid är lämplig att prata om i en allmän blogg.

Jag saknar människor mer och mer. Speciellt gamla flammor som kanske aldrig kommer tillbaka till mig. Som jag kanske har förstört allting med, för alltid. Jag försöker hålla fast vid det jag har. Mina vänner med andra ord, ni är det finaste som finns och utan er.. ja, det vill jag inte ens tänka på.

Jag är inte en felfri människa. Långt ifrån faktiskt. Därför borde jag hålla mig borta från allt som har med förhållanden att göra. Jag är ändå för ung. Och jag måste påminna mig själv om det ibland, så att jag inte glömmer bort det. Det finns alltid något nytt bakom hörnet, världen är stor och en dag kommer jag också bli något. Något att se upp till. Jag finner nog mig själv snart, någon gång. När tiden tillåter.. 

påminnelse till mig själv:

Jag måste lägga en rad eller fler för mina vänner. Ni ska veta att det
finns ingenting i hela vida världen jag skulle byta ut mot er.

I ur och skur så står jag vid er sida. Sättet ni alla har ställt upp för
mig idag värmer så långt in. Kom alltid ihåg det. Och låt ingen ta er
ifrån mig, någonsin. Jag älskar er.

I wish that I could fall in love today
But memories of you stand in the way

I wish that I could fall in love today
But if I did I know I wouldn't stay
You'd come between us like you always do

Each night I pray I'll wake up at dawn and find
Another in my heart and on my mind
Then I awake and hear my poor heart say
I wish that I could fall in love today

Varför har alla helt plötsligt blivit så kropps och vikt fixerade? Man blir ju rätt trött på 
att se sina tunna vänner svälta sig själva till dagens ideal som egentligen inte ens är
särskilt snyggt. Förstår ni inte hur sjukt det är egentligen?

Träna istället! Så både mår ni och ser bra ut. Men när det kommer till att mixa med
maten på det sättet ni gör så blir jag nästan lite orolig. Trodde inte jag var beblandad
med sånna människor. Ta inte illa vid er, jag bryr mig bara.